R.I.P, håret

Och så var mitt hår borta! Iväg. Gone. Försvunnet. Jag kände helt enkelt att jag hade tröttnat på hur det såg ut nu, och jag har ju så länge längtat efter en stor förändring. Så here it is! Nu är det way mycket kortare än innan och räcker nästan ner till axlarna. Jag passade också på, medan jag ändå var igång, att bleka håret. Så nu är det kritvitt! Eller okej nä, nu ljuger jag... Men jag har toppat det lite. Några centimeter. Det behövdes, vill jag lova. Nu funderar jag på om jag borde göra någonting mer bara, kanske klippa upp det lite och skaffa något jag vill kunna kalla för frisyr? Och kanske färga det brunt? Det känns så tråkigt nu, och som vi alla vet vid det här laget blir jag aldrig nöjd. Jaah, vi får se vi får se.

Annars... har jag inte gjort någonting speciellt, idag heller. Men ändå är klockan snart sju redan. Jag måste ha duschat i flera timmar, hähä. Nu sitter jag i alla fall och dricker fruktsoda och ser på Family Guy som sänds på kanal 6 fram till 23.00. Hörs någon annan gång, Mathilda out.

Dagbok | | Kommentera




I want to taste you but your lips are venomous poison

Hej. Precis som de senaste dagarna gick jag även idag upp vid två-tiden efter att ha lagt mig sent på natten. Precis som de senaste dagarna har jag knappt gjort någonting vettigt idag, förutom att bara ha suttit hemma vid datorn och tvn. Jag har ingen som helst koll längre på vad det är för datum och på vad det är för dag. Men det behöver jag inte ha. Det känns bara som om allting står still, som om allting händer om och om igen varje dag, men snart har alla dagar bara försvunnit iväg och lovet börjar närma sig sitt slut. Och vad har jag gjort? Ungefär lika mycket som jag har att skriva och berätta om här. Ingenting, alltså. Men det gör inte så mycket egentligen, för jag gillar att inte göra någonting. Det hemska är bara att jag inte kommer kunna göra det mycket länge till, och det gör mig galen. Att snart behöva återgå till det normala och bara fortsätta som vanligt. Tanken är då inte speciellt lockande, men vad kan jag göra åt det? Det är bara 1 år kvar nu. Jag undrar vad som händer sedan...

För övrigt kollar jag igenom Mission Impossible-filmerna nu. Good stuff, I tell you.


Dagbok | | En kommentar




I am human and I need to be loved

Upp